Så blir du en ingenjör de inte har råd att förlora

Det går en historia om att det inte finns tillräckligt med ingenjörer. Du har säkert hört den. Sedan pratar du med någon som skickat ansökningar i månader utan att få något tillbaka, och får höra raka motsatsen.

Företagen som rekryterar har aldrig haft brist på folk. De har brist på folk som klarar jobbet. Det är där hela det här kommer ifrån, så jag håller problemet kort och lägger tiden på det som hjälper dig.

Vad som händer

Det står fler maskiner på fabriksgolven än någonsin. Bara under 2024 togs över en halv miljon nya industrirobotar i drift, och siffran klättrar varje år. Var och en av dem behöver någon som programmerar den, drar kablarna, får igång den och håller den igång.

Börja med varslen

Varsel kommer med jämna mellanrum, och rädslan för dem styr hur många beter sig på jobbet. Så titta på vilka som faktiskt får gå när det väl händer.

Först ut är oftast de nyaste och de som är lättast att ersätta. Kvar blir de som företaget inte har råd att förlora. För det mesta är det de som varit där längst. De kan också oftast mest.

Titta på vad som faktiskt skyddar dem. Det är kunskapen, inte åren. Åren är bara sättet den brukar visa sig på. Och det är den goda nyheten: du behöver inte lägga tjugo av dem för att komma ur skottlinjen. Du behöver skaffa dig kunskapen som de tjugo åren skulle ha gett dig.

Sätt dig hos dem som kan

Den kunskapen sitter någon meter bort, i folk som redan har den.

Som ny är det enklaste att hålla ihop med jämnåriga. Samma generation, samma skämt, bekvämare. Men de som är värda din tid är de som sett saker gå sönder och bete sig på sätt du inte varit med om än, de som kan titta på ett problem och säga vad det troligen är innan du hunnit beskriva klart. Oftast är de äldre än du. Lägg din tid där. Ställ frågorna som får dig att verka lite dum. Jag läste någonstans att det enda som skiljer framgångsrika människor från alla andra är att de är bekväma med att sätta sig i lägen där de framstår som den sämre, ibland den dumma. Det är hela genvägen, och nästan ingen tar den, för att den är lite obekväm.

De fyra nivåerna

Det hjälper att vara ärlig om var du står, så här är hur jag delar upp det. Det finns fyra nivåer, ungefär, och varje nivå har en enda sak som skiljer den från den under.

Instruerad. Du gör som du blir tillsagd, steg för steg, och någon kontrollerar det efteråt. Blir något fel fångar de det. Alla börjar här.

Pålitlig. Du klarar det kända jobbet själv, från början till slut, och det håller. Gränsen dyker upp den dagen skåpet inte stämmer med ritningen. Då stannar du och väntar på någon som kan. Du kan få det kända arbetet, så länge det förblir känt.

Felsökande. När jobbet slutar stämma med pappren fortsätter du ändå. Du listar ut varför, och resonerar utifrån hur systemet beter sig i stället för vad ritningen säger att det borde göra. Det är här du blir svår att ersätta.

Ansvarig. Det finns inget rent svar någonstans, och beslutet är ditt att ta och stå för. Det är du som säger om något är säkert att köra, och du bär det som kommer sedan. Väldigt få sitter här, och det är därför de är värda vad de är värda.

De två första är den del av jobbet som automatiseras, och den första som ryker när det stramas åt.

Så tar du dig uppåt

Du tar dig till nästa nivå genom att sträcka dig efter arbetet strax ovanför där du är, bredvid någon som kan tillräckligt för att fånga dig om det spårar ur. Det är hela metoden. Du sätter dig medvetet på lite för djupt vatten, i skarpt läge, med någon som kan dra tillbaka dig. Och ibland blir du kastad långt ut. Lär dig att vara bekväm med att vara obekväm.

Kliver du ut ur trygghetszonen blir det obekvämt. Ingen vill vara obekväm länge, så de flesta går tillbaka. Det är problemet med att ta jobb över sin nivå. Det är jobbigt känslomässigt, eftersom du gör något du ännu inte klarar. Men det är precis poängen. Gör du det inte kommer du aldrig till nivå tre eller fyra.

Jag tar mig själv som exempel. Jag är 21 och har hållit på i ungefär två år när det här skrivs. Jag skriver inte det här uppifrån och ner.

Mina första månader var rutindelen: HMI-skärmar, ritningsrevideringar, utfyllnadsjobbet man lämnar till den nye. Det som lärde mig något var de bitar där det inte fanns något rent svar att slå upp.

Den första maskinen jag driftsatte i stort sett själv körde ett program som skrevs innan jag föddes. I/O-kontrollerna och säkerhetsfelsökningen var mina att resonera mig igenom, med bara systemet framför mig att gå på. En annan gång låste en ljusridå in sig i ett läge som ingen dokumentation jag hade beskrev, och att få igång den igen handlade om att förstå varför säkerhetslogiken betedde sig så, i stället för att gissa på knappar.

Det mesta av en dag vid skrivbordet försvinner i småsaker: mejl, de enkla ärendena, uppgifterna som känns som framsteg för att man faktiskt blir klar med dem. Brian Tracy kallar den svåra, viktiga uppgiften för grodan, den du skjuter upp hela dagen om du låter dig göra det. Hans regel är enkel. Ät den först, innan något annat hinner lägga beslag på förmiddagen. Det funkar eftersom ett par uppgifter bär det mesta av dagens värde, och det är nästan alltid dem du undviker. Han varnar för den andra fällan också: att göra något väldigt bra som aldrig behövde göras alls, sysselsättning utklädd till arbete. Ta grodan tidigt, så brukar resten falla på plats.

Så gå och gör det du vet kommer bli svårt, före allt annat!

Vad du får ut av det

Ta dig till den delen av jobbet, så förändras tre saker.

Att få jobb. Företagen som rekryterar hittar inte folk som klarar den svåra delen. Bli en av dem, så slutar du konkurrera i den överfulla ansökningshögen. Du blir personen de letat efter och inte hittat.

Vad du får betalt. Du får betalt för hur stort problem du kan lösa, inte för timmarna du sitter vid ett skrivbord. Ju högre upp du är, desto färre kan göra det du gör, och desto mer värt är det att behålla dig där.

Varsel. Du är den sista de släpper, för att släppa dig kostar dem det enda de inte kan ersätta snabbt. Rädslan som styr många arbetsliv slutar mestadels gälla dig.

Börja bygga

Ställ dig bredvid dem som kan. Sträck dig efter jobbet som är lite för svårt för dig. Sluta vänta på att det ska komma till dig. Som min chef sa till mig en gång: ”ingenting kommer gratis”.

---

Lär dig hur det här hänger ihop med vår vision och kärna

Läs mer på tianengineering.com — https://tianengineering.com/articles/the-competence-shortage-sv/